elegi.

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej 
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig 

Och alldeles nyss fick jag lyssna till ditt skratt 
Och du berätta' att du saknar mig i natt, det gör jag med 
Det är så tyst nerifrån gatan som det aldrig annars är 
Det är som om natten här har sett allting och stilla sjunger med 

-
För en tystnad mellan väggarna som skar genom cement
Två ögonpar i tomhet från september till advent 
För en man som gick till jobbet som om inget hade hänt 
För en kvinna som sa "allting är förstört, allt är bränt" 

En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än 
För en tid som bara går och aldrig kommer igen
min josefin är så bra. älskade vän. inatt har jag sovit på soffan. hennes och peters soffa.
imorse fick jag ett sms att kaffet va klat, ägget var kokat, ciggen va min och daton stod vid sängen.
nu ska jag ta en skumbad och lyssna på musik innan jag tar tag i fröken westmans trattisar på balkongen.
någon nytta måste jag ju göra!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0