kap!

Igår var jag och min älskling ute på lägenhets-shoppingrunda. Vi fyndade på jysk och köpte två sängar, två mysiga täcken, kuddar och påslakan, bordstabletter OCH en spegel. Spegeln har vi ingen aning om vart vi ska ha än, och det hjälper nog inte med att den är gigantisk, men den var så sjukt snygg!
Anyway, gissa vad vi betalalade för rubbet? 1700 spänn! Det är helt sjuuuuukt. I vanliga fall skulle bara sängarna kosta 1500 styck. Pretty amazing :)
Sen åkte vi och kollade på soffor, men vi slog inte till på nån. Vi åkte till ikea och slog till på en dubbelsäng istället...

nu väntar en maaaaaassa plugg.

ciao!

A Song Inside My Head, A Demon In My Bed

Och där, nånstans mitt på dagen igår trodde jag att jag "bara" skulle vila bort mina stjärnor framför ögonen, men nej. Kvar i sängen blev jag i nio timmar och spydde ner golvet fyra gånger. Migrän? Jotack...

Och någonstans där i mitten av det hela, kunde jag faktiskt förstå folk som vill ha aktiv dödshjälp. Det kanske låter sjukt. Men hade jag mått sådär dåligt länge hade jag också velat dö. Och då finns det folk som har ondare än min migrän, och det i flera år.

Nu ska jag jobba på att bli av med min huvudvärk som fortfarande inte gett sej. Sen blir det att måla lite, städa rummet och plugga. Mycket på schemat idag!
Imorgon ska jag och frank köpa soffa och säng till våran lägenhet :)


på väg till arlanda, innan thailand

You think you know? You have no idea

Det är alltid lika roligt när man får höra saker om sig själv. För ni vet, det finns folk som "vet" precis allt om en. Folk som verkar ha varit med överallt och sett och hört precis allt. Ibland till och med sett saker som inte finns eller hört saker som aldrig sagts. Sånt tycker jag är roligt. Riktigt jävla roande. Och oftast, brukar jag inte bry mej ett skit, utan mest skratta. Men det finns en gräns.

Att höra att folk som jag trodde aldrig skulle lägga ett dumt ord om mej sagt saker som får mej att känna mej riktigt förnedrad är inte kul nånstans. Det är inte okej av en person som står så pass nära att ta upp vilka "dåliga kretsar jag hängt i, vad jag har gjort i mitt liv, vem jag har legat med osv".
Det är speciellt inte okej av en vuxen människa, och speciellt inte av dej. Men du kanske kände att det var nödvändigt att berätta om min "dolda identitet"? Haha. Vad ska jag säga?
Att du igentligen inte har någon koll på 90% av allt du slänger ur din käft om mej?

Nä, jag är så besviken så jag kan inte skriva mer. Men, jag hoppas det känns bra nu.


hahaha, "och där har jag gått och undrat varför mina svärföräldrar vart så skeptiska mot mej".

Ännu en gång, HOPPAS DET KÄNS BRA!

Blue to grey, Grow up and blow away

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag ligger i sängen och har precis vaknat. Jag har så ont i magen av glädje. Som ett barn dagen innan julafton. Precis så känner jag mig! På måndag skriver vi kontrakt och den första juni har jag och frank ett eget hem. Jag har inte ens fyra veckor kvar hemma, vilket känns ganska galet. Jag har ändå varit borta rätt mycket mina 19 år som jag bott hemma. Men nu känns det verkligen att jag ska flytta hemifrån. Dags att bli vuxen eller något... Och det känns precis som det ska kännas, helt jävla rätt!

Nu ska jag packa träningsväskan o dra till gymmet med brudarna, sen blir det en lunch på trillin innan dagens enda lektion, psykologi.


Ciao Bella

Den andra. Vår dag.



Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu

Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag


RSS 2.0