Written in graffiti on a bridge in a park 'Do you ever get the feeling that you're missing the mark?' It's so cold, it's so cold
I had to find you, Tell you I need you, Tell you I set you apart.
Tell me your secrets, And ask me your questions. Oh, lets go back to the start
Running in circles, Coming up tails. Heads on a science apart.
Nobody said it was easy, It's such a shame for us to part
Nobody said it was easy
No one ever said it would be this hard
Oh, take me back to the start.
I was just guessing, At numbers and figures. Pulling the puzzles apart
Questions of science, Science and progress, Do not speak as loud as my heart
Tell me you love me, Come back and haunt me
Oh, and I rush to the start
sist jag var förkrossad, gjorde det verkligen såhär ont då?
måndag, igen.
Tänker börja med att berätta att jag sprang fem kilometer utan att stanna igår. (viktigt att lägga till utan att stanna) Ingen klapp på min otroligt otränade kropp, utan en klapp på mitt fina psyke som faktiskt tog mig runt. Det och att jag inte vill vara sämre än johannes. Det är jag ju, men jag vill inte visa det så påtagligt att jag går när han orkar springa. nej, då släpar jag mig hellre runt och kräks när jag kommer i mål.
för det gjorde jag nästan igår.
jag var så utmattad att jag ville spy. Det var flera år sen jag kände den känslan, om jag nånsin gjord det förr.
Nu ska jag ta och gå och handla en snabbis och sen gå hem och förhoppningsvis träffa karin en sväng.
idag är det en innedag. ska det regna hel jävla sommaren eller? fattar inte.
Hur långt man än har kommit, är det alltid längre kvar
idag känner jag mig lite ledsen. kanske för att en av mina bästa vänner är ledsen. kanske för att jag vet hur det känns när livet rasar och den fina verklighet man levt i plötsligt inte är så vacker längre. jag vet hur det känns när det knakar och brister och jag vet hur det känns när man går sönder inuti. jag vet om rädslan inför att stå på ruta ett igen. och jag vet hur det känns när man väl är där.
kanske är jag nere för att mitt liv är så komplicerat. jag känner mig förvirrad. vet inte vad som väntar. det är värst. att inte veta hur det ska bli. jag blir så lätt ett nervvrak. jag försöker hålla ihop så gott jag kan. det gör jag. men det är inte lätt att kämpa med alla tankar och funderingar. jag tror aldrig att du kommer att förstå mig.
jag tror aldrig att du kommer förstå ångesten jag går med i kroppen varje dag, och jag tror inte att du någonsin kommer att förstå hur mycket jag vill vara din. hur mycket jag vill ha dig och hur fin du är i mina ögon.
att kämpa för en annan människa så. att ha drivet i hela kroppen att bara vilja vara med den här personen.
hur ska man kunna välja mellan kärlek och drömmar? ska inte det vara samma sak?
och idag råkade jag säga älskling, det bara slank ur helt naturligt. men det var inte meningen.
jag råkade säga älskling.
jag kan inte ens välja chips när vi handlar. hur i hela helvette ska jag klara av att välja mellan oss eller mig?
panik.
snälla snälla.
förstå hur mycket jag tycker om dig.
visa hur mycket du tycker om mig.
så olika, så fel tidpunkt, men ändå så jävla rätt på alla sätt och vis.
trots att jag är hetsig och dryg, trots att du alltid ska ha rätt, trots att minsta lilla i våra ögon kan bloss upp till ett gräl.
så mår jag perfekt när jag är med dig.
Dom 999 saker jag aldrig skulle göra
Dom vägs upp av 999 värre saker jag gjort
kanske är jag nere för att mitt liv är så komplicerat. jag känner mig förvirrad. vet inte vad som väntar. det är värst. att inte veta hur det ska bli. jag blir så lätt ett nervvrak. jag försöker hålla ihop så gott jag kan. det gör jag. men det är inte lätt att kämpa med alla tankar och funderingar. jag tror aldrig att du kommer att förstå mig.
jag tror aldrig att du kommer förstå ångesten jag går med i kroppen varje dag, och jag tror inte att du någonsin kommer att förstå hur mycket jag vill vara din. hur mycket jag vill ha dig och hur fin du är i mina ögon.
att kämpa för en annan människa så. att ha drivet i hela kroppen att bara vilja vara med den här personen.
hur ska man kunna välja mellan kärlek och drömmar? ska inte det vara samma sak?
och idag råkade jag säga älskling, det bara slank ur helt naturligt. men det var inte meningen.
jag råkade säga älskling.
jag kan inte ens välja chips när vi handlar. hur i hela helvette ska jag klara av att välja mellan oss eller mig?
panik.
snälla snälla.
förstå hur mycket jag tycker om dig.
visa hur mycket du tycker om mig.
så olika, så fel tidpunkt, men ändå så jävla rätt på alla sätt och vis.
trots att jag är hetsig och dryg, trots att du alltid ska ha rätt, trots att minsta lilla i våra ögon kan bloss upp till ett gräl.
så mår jag perfekt när jag är med dig.
Dom 999 saker jag aldrig skulle göra
Dom vägs upp av 999 värre saker jag gjort
If I was a poet Or maybe a king Then I could explain to you how my heart sings
i have seen most of it all.
du
När allt är miserabelt flyger en ensam drake, Högt över koppartaken, mellanmjölk och handeldvapen. Du är inte en i mängden men jag är en utav dom få som inte lämnar dig när färgen flagnar på fasaden.
Du måste tro motivet har aldrig matchat ramen. Jag vill se alla sidor, TV:n visar en utav dom. Livet är fult du är fager, vaken om natten och drömmer på dagen.
För jag blir så dum av dig, Säg bara till när var hur. Visst det är väl dumt av mig, Men jag blir som blind, jag blir som stum. Jag borde nog lugna mig, dom kommer döma mig. Du lär väl lämna snart och här står jag kvar.
Du måste tro motivet har aldrig matchat ramen. Jag vill se alla sidor, TV:n visar en utav dom. Livet är fult du är fager, vaken om natten och drömmer på dagen.
För jag blir så dum av dig, Säg bara till när var hur. Visst det är väl dumt av mig, Men jag blir som blind, jag blir som stum. Jag borde nog lugna mig, dom kommer döma mig. Du lär väl lämna snart och här står jag kvar.
För jag blir så dum av dig
fan vad längesen jag skrev något vettigt här. kanske för att jag inte har något vettigt att säga?
Igår var jag ledig och gjorde inte mycket alls, träffade karin en sväng, letade fynd på myrona, gick en sväng på stan men jag var inte alls på shoppinghumör efter att mitt kort strulat som fan. så jag gick till banken istället och dampade ur på den stackars unga killen som fick hjälpa mig, beställde ett visa. ja. jag har inte haft det tidigare. men nuså! idag knallade jag till stigslund för att locka håret på ebba 10 år till hennes skolavslutning. var iväg och kollade på alla söta ungar som sjöng och blev medbjuden på mat på stan men tackade nej och åkte hem istället. kom på att ajg tog fram köttfärs för att göra en lasagne igår. så jag blir väl tvungen. vuxenlivet! har totalt tappat all lust att laga mat. blir väl så när man bor ensam antar jag? det är inte roligt att lägga ner tid på att laga en massa komplicerad mat när man sen ska sitta och äta den själv. ja, jag kan iallafall laga mat. får väl plockla fram dom kunskaperna när dom behövs. när man har gäster eller när man blir två en gång i framtiden typ.
annars har den här dagen inte mycket o bjuda på! ska väl kanske träffa mamma en snabbis om jag har tur, röjja lite här hemma, gå till valbogatan och sova sen gå upp och jobba 8-20.30 imorgon. sen jobb fredag och lördag dag. sen ska jag samla mina vänner och testa fullriggaren skybar. ta en liten drink och bara umgås:)
jag har planerat det så iallafall.
You swore and said, we are not, we are not shining stars. This I know, I never said we are. Though I've never been through hell like that.
jag är glad igen.
