jag vet precis hur du känner, fast du inte sagt ett ord

att jossan kom hit och fikade med mig mitt på dagen räddade typ mig. den var den lilla energi som jag behövde för att klara av eftermiddagens helvettespass på jobbet. det har nog aldrig vart så jobbigt, någonsin förut. total röra, skrik och grin och folk hit och dit, telefonen som ringde stup i ett och alla mediciner att hålla koll på. jag är så trött i huvudet nu så ja, trodde ett tag att jag skulle stämma in och börja grina på jobbet jag med...
men, jag är så jävla duktig. jag fixade det.
åkte hem, klädde av mig alla kläder, hängde tvätten och nu ligger jag är i sängen med min mjau mjau på armen, som vanligt. ibland kan jag känna att jag ger så mycket kärlek varje dag att det snart kommer ta slut. min katt fyller på när jag ligger ensam på kvällen.
skulle jag skaffa barn nu skulle jag typ älska dom lika mycket som min katt.
ja hej, galen katt-tant det är jag det. vad hände där lixom?

ska avsluta med en uppgift jag fick från jossan. jag ska skriva ner tre saker jag gjort bra idag
såå,
nummer ett, jag skötte medicinerna skitbra på jobbet, after all.
nummer två, jag var glad mot alla på jobbet coh jättetrevlig mot den nya vikarien trots att jag hade ont i magen och ville grina.
nummer tre, jag har inte svurit så mycket som jag brukar idag. det borde ju räknas som en sak jag gjort bra?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0