Din sol har landat i mitt knä och gått sönder och våra rader trillar ur och ligger kvar, det finns en fara i att aldrig hitta vägen, det finns nåt vackert med att vandra den ändå

men du, fem kilometer ren njutning, typ! VÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅR!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0