du är ett glashus och jag är en sten, men det är du som försöker se genom mig.
När vintern gömmer dina spår, så att du inte hittar hem
När du är vilsen i en vinternatt igen, Kom ihåg mig då.
När det blir varma sommardar, Kom ihåg mig då, Kom ihåg mig då
När vinterisen ligger klar, Kom ihåg mig då, Kom ihåg mig då
Här finns du kvar
O när du står på toppen och tittar ner, och det är ljust vart än du ser
När du har vunnit, Kom ihåg mig då
När du får spring i dina ben, och jordens dragningskraft är klen
När du är i luften, Kom ihåg mig då
När våren öppnar sina dörrar, och du tar den långa vägen hem
Och sitter på ute serveringen där vi satt igen.
När du är vilsen i en vinternatt igen, Kom ihåg mig då.
När det blir varma sommardar, Kom ihåg mig då, Kom ihåg mig då
När vinterisen ligger klar, Kom ihåg mig då, Kom ihåg mig då
Här finns du kvar
O när du står på toppen och tittar ner, och det är ljust vart än du ser
När du har vunnit, Kom ihåg mig då
När du får spring i dina ben, och jordens dragningskraft är klen
När du är i luften, Kom ihåg mig då
När våren öppnar sina dörrar, och du tar den långa vägen hem
Och sitter på ute serveringen där vi satt igen.
Kom ihåg mig då
Igår var väl mer eller mindre dagen då jag långsamt gick sönder inuti och tappade tron på allt som
heter kärlek och lyckliga slut.
"Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick, och allt var förlorat. O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick, allt jag hade förstorat."
För inget tröstar som winnerbäck. Inget.
Det gjorde tillochmed ont att sova inatt.
Kommentarer
Trackback
