ibland undrar jag om jag träffade dig för att lära mig något

jag känner mig ledsen. ibland känner jag mig inte mer värd än en påse skit för dig. någon som man har bara för "att ha" för att det är mysigt att sova med någon. att fördriva tiden med. du är mer än så för mig. förstår du inte det?
 
kommer du någonsin att fatta vad jag skulle kunna göra för din skull?
 
för mig känns det som att jag alltid kommer att vilja vara med dig mer än du kommer vilja vara med mig,
 
jag behöver bekräftelse. jag var inte sån, du har gjort mig sån. jag är avundsjuk, jag var inte avundsjuk, du har gjort mig sån. du har ljugit och du har sårat. jag är tjatig, sårad och grinig. du har gjort mig sån.
 
 
jag var inte sån.
 
du säger att du älskar mig, men man sårar inte den man älskar.
om du älskar mig borde du inse att det är du som givit mig problem med svartsjuka. du borde jobba på och vilja att jag ska känna tillit och lita på dig. det borde vara ett av dina största mål. du borde förstå att jag vill känna att du bara vill vara med mig. att du inte ens skulle tänka på något annat alternativ.
 
du borde kunna hålla min hand genom staden. visa upp för alla att jag är din. vara stolt över att jag håller just din hand och ingen annans. även om du inte tycker om att hålla mig i handen, eller hålla handen i huvudtaget. kan du inte bara "ge" mig det. bara för att du vet att det skulle göra mig så glad.
 
skulle du inte bara kunna ringa mig, eller skicka iväg ett gulligt sms. få mig att veta att du tänker på mig och att du undrar hur min dag går. inte låta mig höra av mig hela tiden och känna mig som tjatigast i världen och inte bara skriva "god morgon kan du gå på apoteket åt mig?"
 
skulle du inte bara kunna längta efter mig när jag kommer hem från jobbet även om vi bara varit åtskilda några timmar så mycket att du bara tar tag i mig och kysser mig innanför dörren. så som jag vill göra med dig varje gång jag ser dig.
 
för du vet att jag vågar knappt kyssa dig, speciellt inte ute bland folk. för min känsla säger mig att du lika gärna kan vända bort huvudet.
 
kärlek för mig är att älska varandra trots olikheter och små egenskaper, det är att våga stå för varandra, det är att göra uppoffringar för varandra och det är att växa tillsammans. att bygga upp varandra och inte tryck ner varandra. älskar man varandra ska man visa det. oavsett om det står en miljon människor runt omkring och ser på.
 
mina favoritstunder på dagen är 05.20. då går du till jobbet och brukar stryka mitt hår och pussa mig på kinden.
 
 
ja, nu är jag lite fjantig. men det skiter jag fullständigt i för jag vet att du ändå inte läser det här.
även om en liten del av mig skulle vilja att du skulle göra det. även om jag vet att du bara skulle tycka att jag var fjantig och hade fel, säkert bli arg istället för att faktiskt inse att du faktiskt måste vara rädd om mig.
 
 
 
 
Jag vill va vanlig vad det nu e. Jag vill göra fel och erkänna det.
Jag vill leva för dan och inte låta natten sluka mig nå mer.

Om du vill ha mig, så säg till. 
För själv vet jag inte vad jag vill.
Jag har försökt att ta tag i nån men händerna kan inte hålla still.

När jag blir arg, ger jag igen. Ja jag undviker sanningen. jag kan säga att jag älskar dig
och sen aldrig säga det igen. Och jag kan gråta först när dom har gått
ja mina känslor har jag svårt att lämna bort. Om dom tror att dom har sårat mig
har dom bara missförstått.

Jag börjar om varenda dag. Försöker vara det dom vill att jag ska va
men när jag somnat på natten har jag glömt om jag själv mår bra.

Och jag vet inte vart jag är, jag är med men aldrig riktigt där.
Det är höstkallt på balkongen och jag längtar till nått annat än det här.

 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0