You look so tired-unhappy

Finally home. Sjukhus är verkligen inte något för mej. Det gör mej rädd. Kala väggar och hur många olika personer som helst som ska sticka en med nål och undersöka hit och dit. Man kan just nu tro att jag är knarkare om man kollar på mina armar. Jag har nog gjort alla möjliga undersökningar man kan göra på ett sjukhus nu. Jag har sovit där ensam för första gången i mitt liv och jag har inte fått varken dricka eller äta på över två dygn. En tavla med två citroner är det enda jag har stirrat på för att tvn typ bara fungerade om man kollade på UR.

Nu mår jag illa efter att ha ätit för första gången sedan i onsdags, jag är trött och har ont. De vet fortfarande inte riktigt vad det är. Blindtarmen kunde inte uteslutas men jag har fått lite antibiotika för salpingit så länge.
Skulle vart kvar en natt till men jag protesterade och åkte hem för en timme sedan.
enough is enough!

Måste bara säga att jag har världens bästa vänner som hört av sej och amanda och chatrin som kom och hälsade på! NI ÄR BÄST! Någon som också är bäst är min mamma som delat säng med mej 10 timmar idag medans jag har gråtit och svurit omvartannat.

Anyway. Kanske låter en aning dramatiskt men det var det fan!!!!
Hoppas verkligen inte att jag behöver åka tillbaka :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0